Don´t live faster then youre angels can fly.

För 16 dagar och 2 timmar sen så hände en otäck sak.

Jag va påväg hem till stallet med bilen.
De va snöstorm och egentligen borde man stannat inne.
Men hästarna måste ju ut.

Jag hade kommit till Stora Sundby och svängt av mot Katrineholm.
Åkt en bit och hade precis passerat hastighetskameran.
När jag fick sladd.
Bakdelen på bilen drog ut i mötande körfält.
Shit tänkte jag; Tur att de inte kom någon i mötande...
Halt!

Ca. 2 minuter senare släpper fästet helt.
Det enda jag ser är en stor vit front.
Inte lika tur den här gången.
I mötande körfält kommer en långtradare i ca. 70 km/h.
Jag hinner tänka; Jaha, då va det kört.
Sen minns jag inget mer förens en av ambulanspersonalen säger;
"Det är ingen fara Matilda, du sitter fast men vi ska få ut dig.
Ta det bara lugnt."

Det nästa jag minns är när jag ligger i ambulansen,
vi ska precis till att åka mot akuten i Eskilstuna.
"Nu är vi påväg Matilda, allt har gått bra."
Jag känner ingen smärta, är nog ordentligt drogad.
Mitt lårben har gått av och jag har slagit sönder armbågen.

Det enda jag tänker är;

Tack änglar för att ni är så beskyddande!
Ni räddade mitt liv än en gång.



"Don´t live faster then youre angels can fly"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0