Rubbad balans



Ibland vill jag bara ner i mörkret, djupt ner.
Där jag så länge levde.
Det är så mycket hemma för mig.
Du är så mycket för mig.
Men jag är så lycklig nu,
jag lever i ljuset.
Min trygghet är inte längre du.
Så jag fortsätter framåt,
försöker att inte se bakåt.
Jag tappar så lätt fotfästet då.
För du rubbar fortfarande min balans.




Hej!

Hej!

Det va hemskt länge sen.
Jag har haft ett omtumlande år.
Mycket har hunnits med.
Jag är väldigt stolt över mig själv.
Har klarat av att utbilda 4 st hästar i år så dom är någorlunda i fas.
Trots ett brutet lårben och ett rätt så tilltygat psyke.
Har inte alltid vart den starkaste, men det är nog okej..

Jag är idag iaf hur lycklig som helst.
Ibland glömmer jag bort det.
De dagarna jag tänker tillbaks.
Man ska ta med sig minnen, för det är dom som sedan visar sig vara livet.
Men man ska inte fastna i dom, klandra sig själv eller andra.

Även fast jag vart med om 2 st hemska olyckor så tror jag endå att det finns något förutbestämt med livet.
Idag, efter allt jag varit med om, så har jag en underbar man.
Ett underbart hus och har ett liv som växer inuti mig.
Jag är inte ensam längre.
Jag behöver inte gråta mig till sömns längre.
Jag har underbara vänner.
Jag känner mig trygg i mig själv.

Jag vet inte vad livet kommer ge mig.
En sak som jag lärt mig är att det enda vi vet med livet är att vi föds och vi dör.
Något annat kan vi inte förutse.

Så försök ta dagen som den kommer!
Jag gör mitt bästa.


Just nu lyssnar jag på "Hang with me" med Robyn.
Hon är grym!


länge sen sist, varsågoda, läs den korrekt annars jävlar;)

Det är inga problem för mig att skriva mer, men jag får riva ner - flera meter tapeter när toarullen e slut för skiten måste ut!
En dokumentation för en miljon förvrängda samariter med riter om olika spriter som förvrider deras inre sinne som en mindre pinne i bakhjulets nav.
Detta skav skakas aldrig av så byt blad, slå upp sidan 46 i hajkboken, vi ska nu lära oss att få bot på kroken.
Men du sätter krokben för dej själv med lika mycket intelligens som hos en kvinna med mens.
Och denna kvinna hon minns var klitoris finns så hon börjar trilskas och virra för att killar ska vilja pilla sig fram genom välansad frilla.
Och många gånger om ångrar du gånger som får dej att gå loss på haren till påsk.
Precis som en asvan gammal dam med en aslam amalgam som matar en svan med en hatad vegan och tycker det är underbart.
Men en pretentiös överdos på ettans lös och klöverjos tros förbättra din boost när du ska flyga din kos, så du höjer din dos -och glömmer din mors livsideal. Och detta viktiga val blir klart trivial så du har snart inget kvar av ditt riktiga jag. Ett sviktande drag som förknippas med hat, men du skiftar ett blad och försvinner ett tag.
För vissa dom väljer att vandra den vägen medans andra tar svärden och kämpar och slår med sina krämpande lår, försöker förstår hur dom kan läka sitt sår.
För problemen står kvar, spelar ingen roll hur många dar du håller dig borta och chillar o softar, för alldeles för ofta får du offra nånting för att saker och ting ska hamna på plats. För du faller pladask när du inte kan hålla din mask och allt rasar samman så du slutar att andas...
Kalle Kalaschnikov

Don´t live faster then youre angels can fly.

För 16 dagar och 2 timmar sen så hände en otäck sak.

Jag va påväg hem till stallet med bilen.
De va snöstorm och egentligen borde man stannat inne.
Men hästarna måste ju ut.

Jag hade kommit till Stora Sundby och svängt av mot Katrineholm.
Åkt en bit och hade precis passerat hastighetskameran.
När jag fick sladd.
Bakdelen på bilen drog ut i mötande körfält.
Shit tänkte jag; Tur att de inte kom någon i mötande...
Halt!

Ca. 2 minuter senare släpper fästet helt.
Det enda jag ser är en stor vit front.
Inte lika tur den här gången.
I mötande körfält kommer en långtradare i ca. 70 km/h.
Jag hinner tänka; Jaha, då va det kört.
Sen minns jag inget mer förens en av ambulanspersonalen säger;
"Det är ingen fara Matilda, du sitter fast men vi ska få ut dig.
Ta det bara lugnt."

Det nästa jag minns är när jag ligger i ambulansen,
vi ska precis till att åka mot akuten i Eskilstuna.
"Nu är vi påväg Matilda, allt har gått bra."
Jag känner ingen smärta, är nog ordentligt drogad.
Mitt lårben har gått av och jag har slagit sönder armbågen.

Det enda jag tänker är;

Tack änglar för att ni är så beskyddande!
Ni räddade mitt liv än en gång.



"Don´t live faster then youre angels can fly"


Folk o fä

Jag förstår inte vad det är med folk som inte förstår vad det är med folk
Så jag ser ner på folk som inte ser mer i folk...   vad är det med folk??!
Ser ni killen som plöjer undan allt, som röjer undan allt som e svårt. Han går undan till en vrå och faller ut i gråt.
Men det må väl gå, för han visar sig tuff när grabbarna står runt.
Han tar sig en puff och känner sig cool, men det han inte förstod var att han redan stod med gyttjan upp till halsen.
Det e längre inte han som styr den dansen.
Sedan länge tillbaka har han velat smaka på den kaka som skulle om han triviala liv, men det valet blev inte som han hade tänkt. Han e nu alltid bäng och alltid lika jävla sänkt sittandes på sin bänk och brottas med sitt eget jag, förlorar dock varenda drag i detta satans skeva spela, som för deras del är precis vad det e.
Men hans föräldrar vägrar att se att hans vardagsproblem blir till tankeexem som förvandlas och ger framtida men.
"Men han har inte lyssnat nog och han är nu stor nog att klara sig själv" Varje dag får han skäll.
Slagen från fadern landar på hans kind, han blir tillfälligt blind och svag som en hind.
"finns det ingenting som e fint med mitt liv?"
I hans sista timmar försöker han att minnas goda dar med sin mor och far, det måste finnas nått, nånting som va bra, men han kan inte erinra sig en enda dag.
Jag förstår inte vad det är med folk som inte förstår vad det är med folk
Så jag ser ner på folk som inte ser mer i folk...   vad är det med folk??!
Ser ni tjejen på planschen, hon fick aldrig chansen att leva det liv hon helst hade velat. Hon har stretat sig fram, dragit mängder med gram med cola, hon behöver sova.
Men hon får inte det hon måste stå där och le. Puta med läpparna och in med magen.
Hos sin fader sökte hon tröst tills han sänkte sin röst och tala till hennes bröst.
Sen vart allting mörkt och det var där som allting vände. Hennes bästa vänner dom känner inte henne, dom vet ingenting och inte alls vad hon känner. Med en bruten lans går hon runt som i trans.
Men hon vänder på allt och spelar säker och kall. För ingen kan få reda och ingen ska få veta att hon spelat ett spel i alla dessa dagar. Alla springer runt och bara jämrar sig och klagar.
Men vet dom vad riktigt jävla smärta e? Att bli bjuden en E för att hon ska njuta mer när hon ska sluka en hel, det står kukar på led.
Hon böjer sig och ler till en gud hon inte ser...


Sjuk

Kommit hem från Marocko.
Blivit sjuk.
Blivit frisk.
Ridit 4 hästar/dag.
Bivit sjukare.

Måste fixa lägenheten.
Den här veckan.
Suck.

Pratade med Rebecca igår.
Jag saknar oss.
Du kommer alltid finnas hos mig.
Är så lycklig för din och Annas skull.
All kärlek önskar jag er.

Det doftar just nu av pappas matlagning.
Det händer inte var dag längre.
Det är lyx att äta hemma hos päronen.
Jag är tamefan den lataste när det gäller matlagning.
Fy va trisst.
Ingen passion där inte.
Bakning okej, men mat?
Till mig själv?
Okej, till Mike också men endå...

Nej.
Det överlåter jag till mannen i huset.

Första tävlingen efter olyckan i Oktober, nu på lördag med Hoppsan.
Känns bra, känns rätt.
Mamma stannar nog hemma.
Lite för många jobbiga minnen.
Tror jag kommer klara det bra.
Känner ingen press att prestera.

Det går som det går.

Håll alla tummar för att psyket håller.
Men om jag kommit såhär långt,
och vunnit tillbaka mina egna hjärtslag,
ska jag väl kunna rida en felfri ritt i 1.10? 

Den som lever får se!


Fest!

Asså fii fan vilken hejdundrandes fest de vart igår då! :D
Så jävla roligt!
Nästan alla, alla, va där!

Ann kom :)
Hanna kom :)
Madde, Emelie, Sanna, Ida kom :)
Och alla andra som e så underbara!

Kalle å Jag va värdar med Mike förståss :)

De va frågelekar, dans och en massa snack!
30 pers drygt fick "plats" i vår tvåa, de va najs!

Kommer komma upp bilder på facebook i dagarna.

Tack som fan i alla fall!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! :D

I love you guys ♥

Scenskräck med bläck

Det är inte så lätt att skriva nått fett, så att din hjärna blir fylld och mätt, av en massa trams.
En verbal dans som får dig ur balans och lockar dig in i en oral romans.
Jag är en harangens mästare, nästan så att jag bemästrar det.
Men en evighet i velighet, det är det som felet e.
Jag sitter och rimmar med dikter i timmar, försiktigt jag simmar men försvinner i dimman.
Timman e slagen och dagen är här dgas att ställa sig där i en kal atmosfär.
En smal farbor Pär som sitter på stolen och sliter i kjolen på kvinnan som innan nyss själv har stått här.
En  mamma, en mormor och en man med sin hund. Vänner, bekanta och lantmän från Lund.
Gamla, unga, snälla och dumma.. ..och här kommer din soppa med lite extra kardemumma lilla gumman, ska det vara nått mer till det? kanske en sked eller en slev eller socker eller salt, eller varför inte allt, vad sa du var soppan kall?
Så jag pratar osammanghängande i flera minuter och hoppas att ni sitter där blängandes och njuter mens jag skjuter ut rader som förhoppningsvis ska ge er både hjärter och spader.
Det här är kvantumfysik för en viss publik med en ganska unik och kantig komik, men en andlig mimik får aldrig panik utan byter replik och flyter bland spik.
Ibland e man lik ett vandrande lik och får stå ut med massa skit och en klandrande pik.
Men jag skiter i det och står här och ler så får vi väl se om jag kommer tillbaka nått mer.
Som en asvan gammal dam med en aslam amalgam som pratar knas i en galen fart och tycker det är underbart.
Ensamstående, självgående och förstående måste JAG starkare sparka och slå än de som utgör ett hot och en rivalitet, för konkuransen är het och lägger inte ner.
Så om jag halkar efter och tar för lång semeter förlorar jag gäster och blir en mager Mäster.
Men med förbättrade rättade rättigheter rättar jag fel på enheter som heter detsamma som Peters mamma som för 480 spänn blir en kroppslig vän  ...och hon har kvar din kropp än
Så jag babblar på och får det att låta som jag visste jag talar om.
Och trevar mig fram med en vevande arm helt plaskvåt i pannan fan, jag skulle kunna ha en plastbåt som pandband.
Jag tittar mot ljuset och ser flera tusen och plötsligt blir jag spökligt frusen och stilla som musen. Ser mig omkring men förstår ingenting: vad gör jag här i denna vokabulärvärld? vad är jag värd i en voklabur med svärd?
Så jag skiftar till verbal arbetsnarkoman och låtsas som att jag är alfabetsvan, en svan som flyger med vingarna trygt och landar i boet som jag själv har byggt...

Kalle

23 år eller 2 månader.

Idag fyller jag 23 år.
Herregud.
23 år?
Vad betyder det, att jag är vuxen nu?
Nä.
Det tar jag tag i vid typ 27.

Jag får fira två saker idag.
Först å främst självklart att jag levt detta liv, på denna jord i 23 år.
Men också att jag för precis 2 månader sen överlevde ett hjärtstopp.

17 minuter spenderades mellan jord och himmel.
Minns jag något?
Såg jag ljuset?
Träffade jag någon speciell?
Fick jag veta att jag inte var välkommen än?
Eller sa dom att;
"Du din underbara lilla flicka, vad i GUDS namn gör DU här?!"

Nej.

Men jag tror att både min farbror Sören och morfar John hade kunnat sagt något i den stilen.

Men nej då.
Jag är varken klokare eller rikare efter min visit på den upplysta vägen.
Som jag efter mitt trauma bara tror är alla starka lampor från sjukhuset som lyser igenom ögonlocken.

Jag är dock lyckligare, snällare, lugnare och mer tillfreds med livet efter det som hänt mig.
Alltid något!




Jag tycker vi värmer denna födelsedag/överlevnadsfirande dag med lite vackra ord från min käratse bror, Kalle.



Den finaste som på jorden vandra,
du må förstå alla andra som sin hjärna vill klandra
å gärna vill handla.
Likt dig min kär tjej,
som allt mer närmar sig sinnesfridens klimax.
Max flex,
ett brudarnas kex som smular för att lura lex.
Och alla andra som knäcks av din anda.
Din sublimitet e för fet för att folk ska förstå
hur du når denna gastronomiska nivå.
Så stå på å gå som få med det flås som nås av kvinnor som dej
som har hittat sin grej.
Och en vacker dag ska du få utdelning av att du varit så bra.

Big up Girl you rule the world! :)




Tack Love, du är bäst ♥






Känslor

Det är så förunderligt att jag samtidigt kan känna total lycka vid att träffa dig också kan känna den djupaste sorg.
Hur kan det vara så?

Det är när när man slappnar av, när det värsta är över som vi vågar släppa fram våra känslor.
Livet har lärt mig att sorg och glädje hör intimt samman.
Dom är två sidor av samma mynt.

Om du tänker efter så ska du finna att det som har förorsakat dig den tyngsta sorgen också är den som gett dig din vackraste och klaraste lycka.

Det är därför sorgen och lyckan vilar sida vid sida i min själ.

Och så kommer det forsätta att vara.

Låt oss skåla för livet!
Det rika, grymma, underbara och ack så oförutsägbara livet.





Om 5 år har vi varit.................



Hanna!

Om du av någon (outgrundlig) anledning skulle vilja banta så finns här den perfekta dieten för just dig:


Allt som har med den att göra bygger kring siffran 5!

Five Factor

Du ska äta 5 mål mat om dagen, som består av 5 basingredienser och inte tar mer än 5 minuter att tillaga.
Dessutom rekomenderas du att träna 25 minuter om dagen och att du håller dig till dieten i minst 5 veckor.

Det skulle verkligen vara något för dig!


You frekin´ number 5 Freak!


Jag, Matilda Berggren, tycker absolut inte att du ska genomgå detta hysteri.
Jag tycker du är fenomenalt 5-igt fabuolus!



Men, de va bara ett litet dagens tips från din kära vän Matilda, the 7 lover :P






Visste ni att ALLA isbjörnar är vänsterhänta?

Nu vet ni :)



((( evol )))

You can be a sweet dream or a beautiful nightmare.






Kalle har skrivit

Såg ni förra inlägget?
FIIIIINA bror! Jag älskar dig och för mig är DU bäst.




Världens bäst bror och brorsbarn (Jockes son) Zeke




Jorden snurrar på och jag med den.
Ibland känns livet upp och ner och ut å in.
Vilken väg bör man ta?
Är det rätt att följa sitt hjärta.
Ska man tänka efter 100 gånger innan man tar ett beslut eller ska man gå på sin instinkt?
Det är hundra frågor och noll svar.
Men det är ju klart, när man disskuterar med sig själv.

Det finns bara en person som kan få mig och fundera så mycket.
En enda.
Och det är du.
Utan dig är livet mycket lättare men också mycket tråkigare.
Eller?

Jag sitter hemma i min soffa och älskar dig.
När du går omkring i lägenheten.
Att du bara är hemma är för mig en fröjd.
Att känna din närhet.
Din vänskap och din snällhet.
Åh, för du är så snäll!
Du älskar verkligen mig och det är underbart.

Varför går man i ett halvt liv och vill att man ska bli älskad av en person som inte kommer göra det.
Varför kasta bort så mycket tid och tårar?
Jo, för att man inte har en jävla aning om hur man slutar.
Hur fan slutar man älska någon?
Hur gör man så att minnen inte kommer upp igen när man ser den personen.
Hur bortser man från magknipet innan dörren öpnnas.

Jag kan välja att leva ett simpelt och okomplicerat och rätt lyckligt liv.
Eller så så tar jag smällen som kommer med de få och väldigt korta stunder jag får dela med dig.
För dom stunderna gör resten av mitt liv så mycket vackrare och värre.

Så vad fan gör man?
Jo, man står ut.
Det tänker jag göra i alla fall.





Du är endast en skärva från ett tidigare liv.
Men du är fortfarande vass och jag skär mig lätt.
Blodet kommer aldrig sluta rinna för dig.
Och den dagen mitt hjärta slutar slå
och blodet slutar rinna så kommer allting att försvinna.
Tills vi möts igen, på andra sidan.
Och den gången tänker vi fan inte förstöra det!

Miljoner joner och porer

Med kärlek i varenda por kommer omtanke från din bror
som i skolan är i en snickares värld
men hans tankar dom vandrar kring sin systers själ
Sakteligen hon gör honom glad genom att må bättre dag för dag
Att skiljas från henne vore som sommar utan sol, en pool utan fukt eller ett träd utan frukt
Nej tillsammans ska dom vara i eviga dagar och skutta omkring i fantasistiska hagar
En kyss jag slänger ifrån min mun och låter vinden bära den in i ditt rum
Jag älskar dig så mycket att allt omkring mig berörs och ler
och för varje dag blir det bara mer och mer
Nu ska jag försöka sluta detta mess, FÖR MIG ÄR DU ALLT FÖR MIG ÄR DU BÄST!

Kalle


Bad

Tja!!

Jag vet, dålig updatering nu igen.
Men!
Har fan fullt upp! :)
Har flyttat hela helgen, å då menar jag verkligen HELA helgen.
Mike vart tokig på mig när jag ff höll på med tavlorna vid 01:15..
Förståligt?
Nja :)

Det blir iaf superfint!
Va på IKEA igår, inhandlade lite gardiner (Mike vill ha).
Jag e inte sådär jätteförtjust i gardiner, det tar ju bort mina fina fönster!
Men strunt samma, de vart mysigt med gardiner också :)
En hylla till badrummet också (som inte passade, suck!) och lite ljus å så..

Har börjat longera och rida 3,5 åringarna :)
Synd bara att syskonen Alfons och China f
åkte på en varsin hovböld, samtidigt!
Så nu e de bara Ture som får jobba :)
Hoppsan får vänta tills jage friskförklarad, känns rätt.
Måste tänka på mig själv ibland.

Ska till Kumla Ridklubb på söndag.
Det va ju där olyckan hände.
Dom ville så gärna träffa mig, så ska dit med mamma å pappa på eftermiddagen.
Det blir nog bra!

Det är flera ridklubbar som hört av sig :D Roligt!
Ska berätta om min historia och berätta mer om säkerhet.
Skitkul!
Med allt dåligt kommer det något bra :)

Imorn är det första återbesöket på sjukhuset, ska kolla hjärtat.
Håll alla tummar å tår att allt är som det ska!

Puss å kram

(SÖNDAGSMYS)

All kärlek i världen till Mikael Nanberg <3

RSS 2.0