Hjärteberg

Igår gjorde jag det igen.
Igen. Igen. Igen. Igen. Igen.
Jag gör samma sak varenda gång.
Den här gången tänker jag fan ta mig INTE göra samma sak Igen. Igen. Igen.

Nej!
Varför kan man inte förlåta, förstå och fortsätta.
Med livet.
För livet har så sjukt mycket att erbjuda.
Både bra och mindre bra, såklart.
Så är det ju med livet.
Upp och ner, fram och tillbaka.
En väldigt roande men ibland lite illamående åktur i en stor jävla bergochdalbana.

Jag är iallafall rätt så magsjuk vid det här laget.
Börjar bli trött på det där underbara pirret i början på backen,
för det slutar fan alltid med att man mår illa sen när man kliver av.
Olika mycket för olika karuseller.
Men varje gång jag stigit av Min bergochdalbana (vilket jag vid det här laget gjort FÖR många ggr)
så mår jag illa.
Mest psykiskt men också fysiskt.
Hjärtat slår som fan,
sen slutar man andas...


När fick jag sådan syn på det hela?
Måste kommit med åren.
För efter 5 års hårt slitande på Hjärteberg så börjar sockervadden fan att mögla.
Den är inte ens söt längre, den bara klibbar sig på fingrarna och fastnar.
Håller sig fast, tills man äntligen får tag på den där tvålen.

Tvålen som äntligen renat mitt hjärta.
Renat mig från Dig.



Matilda

Strong, independent and God Damn beautiful!


Kommentarer
Postat av: Kalle

Vad nice du hade fått till det där, textmässigt alltså...Stolt=)

2009-04-29 @ 17:57:30
URL: http://systerobror.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0